SAVE THE WHALES - THE STORY

Den här resan börjar i slutet av 80-talet med tanken att jag skulle skriva en låt för att få in pengar till forskning på Späckhuggare i nordliga vatten - min kära hustrus forskningsfält. Kanske skulle jag kunna skriva en låt som blev en miljonsäljare som skulle dra in pengar till att köpa skutan Norem och finansiera årlig forskning på dessa fascinerande däggdjur?*

Toner i huvudet, en melodisnutt, Save the whales, sakralt, långsamt simmande valar - som vågor. Hur låter vågor? Trångt i huvudet! Tog Snäckeskär ut till Älvsborgs fästning och satte mig på en av murarna och lyssnade på det stilla havets rytm. Där föddes Save the whales.

Och förstås på Slättgärdsgatan i det vita tvåvåningshuset som även inrymde en vind - där Anna och jag bodde i några år. Lånade synt och bas av Johan Olsson, en portastudio av Hans Desmond på Warner, egen trummaskin och inspelning framför akvariet - allt komponerat av undertecknad. Denna första version har jag senare digitaliserat via en gammal kassettbandspelare och en ZOOM.

Insåg snart att jag behövde en bättre demoversion (fast idag undrar jag om inte den ursprungliga versionen var väl så bra) och bad Fredrik Adlers om hjälp med att göra en demo. Vi träffades i hans studio på Magasinsgatan och skapade en version som jag kunde presentera för Björn Afzelius. Insåg snart att vi behövde en svensk text till sången om vi skulle attrahera en svensk publik så jag bad broder Ove om hjälp. Och snart kom en svensk text som vi tillsammans putsade på och presenterade för Björn. Jag ville att han skulle fronta i jakten på svenska artister som kunde hjälpa till och dra uppmärksamhet till projektet. Björn tände och ville absolut hjälpa till men han hade synpunkter på texten.

Möte på Rebell Records på Allmänna vägen. Ingen Björn på plats när jag kom. Men så kommer han in genom dörren med sin gitarr och sätter sig i den svarta soffan vid entrén med sin personal och mig och spelar upp Save the whales som nu hette Ett annat hav. Några textändringar accepterades men i stort sett var texten oförändrad. Här sitter Leif Strandh från Strängnäs och Björn Afzelius spelar min låt! Något stort höll på att hända och jag hängde på.

Björn ville ha en bättre inspelad version av låten och bokade Studio Bohus (Tack Ivan!) och bjöd ner sina studiomusiker och tekniker från Stockholm. Hur betalar vi det här, frågade jag i bilen på väg till Kungälv? Det löser sig, var svaret. Inspelningen gick bra men var helt utom min kontroll. Vi samlades i fikarummet och jag gick igenom tanken bakom sången så att de skulle ha ett hum om hur jag tänkt. Så började inspelningen och jag fungerade som fixare i bakgrunden, hämtade mat, satte på fika och försökte hänga med och få en syl i vädret. Tyckte inte om hur Björn la stämmor - de var inte alls som de jag sjöng på den första inspelningen. När han lagt 3 stämmor bad han mig lägga den fjärde. Inte så lätt att hoppa mellan de stämmor som nu var inspelade och en fruktansvärt hög volym i lurarna. Men det gick. Jag tog upp detta med Björn och han förstod att jag var lite upprörd. Han lyssnade och svarade att det är så här när man spelar in. Mikael (Wiehe) och jag bråkade också på inspelningar. Jag la tacksamt min sång i Björns händer, med förhoppning om framgång. Den versionen finns idag på samlingsvolymen med Björn Afzelius men fick ingen bra kritik då den kom ut.

Björn skrev ett uppropsbrev som jag endast har en kopia av, lämnade originalet till låns till Hans Desmond på Wea men fick aldrig tillbaka det. Brevet är mycket fint skrivet och hjälpte till för att få uppmärksamhet inför projekt Save the whales/Ett annat hav.

WWF kontaktades och de rekommenderade mig att ta kontakt med Hans Antoni på Antoni advertising i Göteborg. Här gled en stor entusiast och sponsor in! Hans vägrade se begränsningar utan uppmanade mig hela tiden att fortsätta och fanns som hjälp i bakgrunden. Han fixade räkningen för studiomusikerna i Ivans Studio Bohus och kom att hjälpa till med en massa i bakgrunden både vad det gällde kontakter och finansiering. En fantastisk man som tyvärr avled för några år sedan.

Nu måste vi ha en video och Björn kände Bo-Erik Gyberg på Levande bilder i Stockholm, som gjort videos för honom tidigare. Ringde Bo-Erik och möttes av en kunnig, entusistisk man som var villig att hjälpa till med framtagningen av en video. Offert ca 100.000:-! Var skulle jag få fram dessa pengar? Och var skulle jag få ihop pengar till att hyra en studio i Stockholm? Jag hade ju inga känningar där. Frågade Bo-Erik som rekommenderade Sonet studios. Jag ringde och pratade med någon som hette Tina, tror jag. Berättade om projektet och Sonet ställde upp med gratis studio för hela projektet. Helt otroligt! I studion spelades både video och sångerna in under ett antal hektiska dagar.

En av de första att nappa på Björns upprop var Cyndee Peters. Märkligt nog hade jag sett framför mig hur hon stod i en mörkblå klänning framför en bioduk i en biosalong och sjöng Save the whales till valbilder från Costeau. Men så vart det inte. Cyndee ville liva upp låten och tyckte vi skulle flyga in en producent från England som hon kände. Han kunde inte men han rekommenderade i sin tur Paul Ellis från The the som flögs till Stockholm. Han behövde extra utrustning, harmonizers, en elgitarrist och allt detta löstes på något sätt som jag inte har koll på idag - det var ett flow hela tiden. Save the whales hottades upp och fick en gospelklang som inte alls stämde med min inledande version, men nu var vi ju i ett flow. Så vem var jag att stoppa här? Charles Mae Gospel Choir turnerade i Stockholm och vi behövde en kör så Cyndee ville absolut ha in dem i studion - och de kom och sjöng. Sjöng så att Ove och jag som normalt sjunger och spelar mycket kände oss som The boring swedes jämfört med denna sprudlande kör. Vi hade för lite nerv i rösten, tyckte nog dom. Att hyra in dem var inte gratis - tack igen Hans!

Jag ringde min gamla kontakt på Wea, Hans Desmond som absolut ville vara med och han slöt upp i studion då alla de svenska artisterna kom. Här fanns Niklas Strömstedt, Tove Ness, Lasse Lindbom, Lisa Nilsson och många fler både kända och okända. Jag undrar fortfarande om Staffan Dopping kunde sjunga? Vi försökte länge få Marie Fredriksson att ta leaden i Ett annat hav men hon var ute på turne med Roxette då. Leadsången på Ett annat hav delade Lasse Lindbom och Tove Naess med hjälp av Lisa Nilsson, Niklas Strömstedt och Vicky Benkert. Save the whales sjöngs av Cyndee och Eric Bibb.

Vid pressvisningen på Sonet studios kom ett stort pressuppbåd och fotade och ställde frågor. Aktuellt hörde av sig och gjorde att inslag med Cyndee. Bättre publicitet kunde vi inte få. Dock minns jag en viss Måns Ivarsson i Expressen som sågade hela projektet innan han ens lyssnat på min låt. Typ!

Jag kontaktade Kerstin Svensson, kommunalråd Göteborgs kommun, för att presentera Save the whales/Ett annat hav. Hon berättade att Ecology -89, den första stora miljömässan skulle hållas i Göteborg och projektledare var Henrik von Arnold (en gammal kompis till mig från Strängnäs!). Hon uppmanade mig att kontakta honom och eftersom WWF och Kungen skulle vara med och öppna mässan skulle det passa bra att ha vår video med som öppningsinslag. Och så blev det, och mycket riktigt stod undertecknad på scenen och lämnade över ett exemplar av singeln till Kung Carl 16:e Gustaf. Jag i jeans, Save the whales t-shirt och mörkblå kavaj, hade vid flera tillfällen uppmanats att flytta mig från den reserverade platsen på tredje bänk bakom Birgitta Dahl och P-G Gyllenhammar. Ursäkta, den platsen är reserverad, viskade en man formellt till mig vid 2 tillfällen innan öppnandet. Och båda gångerna svarade jag förtjust. ”Ja, jag vet”. Videon spelades upp och jag lämnade den signerade singeln till Kungen, noga med att inte säga Du och inte heller säga Ni. Det är med stor stolthet jag överlämnar det första exemplaret av Save the whales/Ett annat hav till Ers majestät, sa jag. Han tog i hand och tog emot. Jag kommer aldrig att glömma hans handslag. Varmt, kort och fast. Mycket fint handslag. Så la jag till. Lyssna på den! Ja, jag hörde ju, svarade han. Det lät bra!

Även i min hemstad Strängnäs var det aktivitet. Både på Ungdomsmässan då vi framförde låten med lokala musiker och då brorsan Ove engagerade ett antal Hometown-friends att samla in pengar till Save the whales arbetet med det förbehållet att pengarna skulle gå till en resa för Anna och mig - save the relationship. Med hjälp av dessa pengar, Hans Antoni och hans reklambyrå bokades en resa till Maldiverna för oss! Så behövligt efter detta äventyr som jag i skrivande stund börjar förstå vidden av.

Till och med när vi gjorde en egen release på Heden i Göteborg med en barnkör från Hisingen och ett valtält från Århus flankerade var engagemanget stort.

Nu har jag låtit remastra sångerna från vinyl med hjälp av Sven på Helikopter studios i Majorna och jag hoppas Cyndee kommer att vara nöjd när vi minskat ner s-ljuden från hennes röst.

Tack till alla er som tillsammans med mig sjöng för att rädda valarna 1989!

Tack till framlidne Hans Antoni och Björn Afzelius!

Leif Strandh

Göteborg 18/8 2016

*Pengar kom in, inte några miljoner, men gott och väl ca 70.000:- som gick till WWF och forskning på Späckhuggare.